★ Jag håller inte vad jag lovar.
För det första så skrev jag att jag skulle skriva ett inlägg varje dag, och det inlägget skrev jag i lördags. Vilket betyder att jag höll det löftet i två dagar. Jag skrev ett inlägg i lördags och ett i söndags, igår fanns det inte ens på kartan. Jag tänker skylla på att jag inte orkade, att hjärnkontoret strejkade efter en skoldag från 8.15 - 17... med enbart föreläsningar hela dagen lång. Så, det var en bortförklaring.
Det andra, som jag bestämde i söndags, var att jag från och med den dagen hade shoppingförbud. Jag skulle inte shoppa något mer denna månad, och det skadar inte om jag är rätt lugn nästa månad också. Jag har den senaste tiden köpt en hel del kläder och ett köksbord. I vilket fall, jag höll det i en dag. EN DAG!!! Idag åkte jag in till Birsta City med Jeanette och Linn, och det jag skulle göra var att byta en av tröjorna jag köpte i söndags på Ginatricot (fickorna var sneda). Det första jag gjorde var att byta tröjan, men sedan gick jag in på Vero Moda och köpte en likadan tröja jag köpte sist, fast en annan färg. De är ju så sköna! Vad hände sedan då?! Jo, jag gick tillbaka till Ginatricot och köpte två tröjor till. Jag kom alltså hem med tre nya tröjor, plus den jag bytte. Jag vet inte vad jag ska skylla på i det här fallet. Jag tror bara att jag är shoppingberoende. Dock så ångrar jag mig inte, jag tycker jag är värd dem.
Den här blev det från Vero Moda:
Dessa två från Ginatricot:
Bilder lånad HÄR.
Nu ska jag slänga mig i soffan och invänta ett avsnitt av Criminal Minds, och efter det blir det godnatt. Har en lång dag på skolan imorgon, med föreläsningar från 8.15 - 17. Glömde bland annat mammas överdragsbyxor på skolan idag, hoppas de är kvar.
Just det... tack Anna för hjälpen med bilden!
Bye bye.
// Sandra ♥.
★ På tok för trött.
Jag försöker komma på vad det beror på att dom inte blir ren, och till sist får jag för mig att det beror på vädret. Det är så kallt att det inte går att göra ren glasögonen, kylan förstör glaset på något vis. Så är det ju självklart inte, men det var min enda lösning fram till att jag tog mig en titt på sprayflaskan. Jag hade använt hårspray! Mycket tok kan man göra när man är trött.
// Sandra ♥.
★ Idag har jag...
- Ingen feber, frisk tjej!
- Fått folk att skratta, rolig tjej!
Jag har säkert gjort mycket mer idag också, här kan ni kika på en till sak som gäller mig: http://www.tackfilm.se/?id=1262989389669RA47
// Sandra ♥.
★ Det händer alltid oss.
Och i Hässleholm kan man ju fråga sig vad det var för fel på allt folk?! Dom blockerade rulltrapporna för att värma sig, istället för att gå upp på våningen ovanför. Man åker ner i rulltrapporna med mycket packning, men dom flyttar inte på sig. Så vi drog våran packning över deras fötter för att kunna ta oss förbi och ut på vårat spår. OCH VAD HÄNDER DÅ? Jo, jag drar i handtaget på min rullväska och det enda som följer med är handtaget. Väskan låg på backen. Kunde inte bli ett bättre läge! Så det var det handtaget.
Vi har roat folket runt omkring oss på tåget. Trots att dom är less så kan dom inte låta bli att dra på mungiporna, och det är ju bra. Bland annat så skulle jag klä på mig i tid strax innan ankomsten till Stockholm, så jag satte på mig mössan och efter det tänkte jag sätta på mig sjalen. Så jag drog på mig tröjluvan ovanpå mössan och vipps så åkte mössan ner över ansiktet. Sedan efter lite skratt från omgivningen så var det tid för jackan, den var krånglig. Jag var nära att slå till damen bredvid mig. Det slutade med att jag dök fram med huvudet i famnen på henne, hon tittade förvånat på mig och så klämmer jag fram: "HEJ!". Kanske inte världens roligaste grej, men det såg lite småkul ut. Och det är väl trevligt att folk visar sina smile? :)
Nu sitter vi i alla fall äntligen på tåget mot Sundsvall, dock så kommer vi upp två timmar senare. Här har det också skrattats en del från omgivningen. Det var trångt och stressigt när vi skulle kliva på och jag lade mig i princip över en stackars herre på 60+. Han tittade på mig så jag var ju tvungen att säga något, och det blev "Tjenare, jag tänkte krypa upp i knät på dig jag!". Då skrattade han :)
En zigenare behövde hjälp med diverse grejer. Elin hjälpte henne att öppna dörren in till våran vagn. Sedan var det min tur att kliva upp från min plats och hjälpa henne att öppna toalettdörren. När jag kom tillbaka drog jag ett skämt om att jag kunde hjälpa henne att spola också, det tyckte herren på 60+ var roligt.
Det är kul när man kan få andra att skratta! :)
// Sandra ♥.
★ Charmigt eller bara klantigt?
Jag skulle göra det sista när det gällde tågfikat; värma baguetterna i ugnen några minuter. Jag stoppar in dom i ugnen, sätter mig sedan i soffan för att slå på lite musik. Men så fastnar jag på Internet, och glömmer totalt bort ugnen. Jag känner hur värmen börjar stiga i lägenheten, och så kommer jag på att baguetterna ligger i ugnen. Tog ut dom, petade lite på dom... och dom gick i två delar. Det blev skorpor. Och liknande händelser händer dagligen!
Jag kan tycka att jag är otroligt klantig vissa stunder, men ibland kan jag också tycka att det är väldigt charmigt. Åtminstone så ler jag faktiskt åt mig själv när det händer :)
Just för att det är JAG. Det är sådan jag är. Det är jag i ett nötskal.
// Sandra ♥.
★ Fortsättning på den nya praktikanten.
// Sandra ♥.
★ Grus, slätsten och löööv.
// Sandra ♥.
★ Reklam.
// Sandra ♥.
★ Jag flyr staden!!
Kom förmodligen lite plötsligt för dom flesta, men sådan är jag. Hux flux så händer det bara. Ett minus är bara att det svider lite i plånboken. Det är inte billigt direkt! Men jag har världens bästa familj, släkt och vänner som ställer upp till tusen! Tack så jättejättemycket!
Jag har sagt det flera gånger; jag vill inte bo kvar här i Västernorrland föralltid! Och när Kate sa till mig att hon skulle flytta till Stockholm, så var jag så himla glad för hennes skull. Och när Elin och Sebastian kom in på skolan i Kristianstad så blev jag både ledsen och glad. Ledsen för att dom skulle flytta, men glad för att dom också fick komma iväg.
Så jag har hjälpt Elin och Sebastian den senaste tiden med packning och flytt etc. Så när vi tre åkte till Kristianstad blev jag helt galen i staden och människorna vi fick kontakt med. Som vi faktiskt fortfarande pratar med =).
När vi sedan kom hem till Timrå igen så kände jag direkt att jag vill inte vara kvar här. Jag vill också bort. Det känns som att jag bara står och trampar på en och samma plats hela tiden. Det känns som om jag inte kommer någonstans. Så jag och Elin satt och pratade, och helt plötsligt slog det oss att jag också borde flytta ner. Och varför inte? Jag pluggar på distans, så jag kan fortsätta plugga där nere. Ingenting hindrar mig.
Och nu är det äntligen klart! Jag ska flytta. Och jag är så upp i varv! Det kommer bli jättekul! Den 6 augusti ger vi oss iväg =). Men jag kommer komma hem en gång i månaden, så fort jag måste vara på skolan. Så då får jag chans att träffa familj, släkt och vänner rätt ofta ändå. Det är skönt, för jag kommer sakna alla jättemycket!
Men man måste våga chansa ibland också. Och jag tror det kommer bli kanon!
// Sandra ♥.
★ ONT ONT ONT!
// Sandra ♥.
★ Ibland fungerar inte hjärnkontoret.
Elin skulle koka kaffe i lördagsnatt hemma hos Niklas, så hon bad mig fylla på vatten.
Jag: Hur mycket vatten behövs då?
Elin: Ja, jag vet inte. Sex koppar kanske. Fyll på bara du.
Jag: Men hur mycket vatten behövs då ungefär då?
Elin: Men fyll på med vatten du bara, så fixar jag resten.
Jag: Okej. (Fyller den nästan full med vatten)
Sedan ställer jag tillbaka den så fint som på bilden ovan. Elin och David trodde inte sina ögon när dom såg vad jag gjorde. David sprang ner till Niklas och hans kompis och berättade vad jag gjorde, så jag blev jättegenerad och skrek: "Jag använder faktiskt bara kaffekokare!!!!". Menade såklart vattenkokare. Elin var snabbt fram med kameran, detta ville hon ha bildbevis på.
Mycket kan gå snett...
// Sandra ♥.
★ Mitt nya sätt att fördriva tiden.
Jag är så trött nu så jag vet inte vad jag säger, eller vad jag håller på med överhuvudtaget;
Jag: Kan du hämta mig hos Niklas imorgon?
Mamma: Ja, men jag har tvättstuga imorgon klockan 11.
Jag: Men jag behöver inget tvättat.
Mamma: Eeh... det var inte det jag tänkte på.
Mitt nya tidsfördriv har blivit att lägga pussel. Det tar tid det vill jag lova.
// Sandra ♥.
★ Äckligt!
Jag skulle ta en klunk av min cola, som jag nästan nyss hade hällt upp, och vilken tur att jag tittade ner i glaset. För vad låg inte där då?! Jo, en MYRA!! Och det är så äckligt. Jag tycker inte om småkryp, uscha. Jag rös i hela kroppen. Så äckligt! Vad skulle den dit och göra? Jag har ju suttit och druckit därifrån. Hur länge har den legat där? Nej, usch. Konstigt att inte David vaknade av mitt skrik, han ligger ju och sover i rummet bredvid. Usch!!
Mamma sa förut idag att det haglade, och Sandra S sa för ett tag sedan på MSN: "Fan vad det regnar". Jag tittade ut, det var soligt. Så jag gick ut en snabbis för att titta om det dåliga vädret var på väg hit. Och på någon enstaka minut så såg det ut så där, sedan regnade det i tre minuter. Nu ser det fint ut igen =).
// Sandra ♥.
Blixtrar och dunder.
Men jag vaknade trots allt klockan 05 imorse också, så jag hade all rätt att vara trött =). Grejen med mig är också att om jag sover, så vaknar jag väldigt lätt av minsta lilla ljud. Så eftersom jag inte hört att det åskat och blixtrat måste jag ha sovit djupt!
Lite besviken att jag missade det dock, jag gillar blixt och dunder, och helst ska det SPÖREGNA också. Riktigt hårt regn! Coolt.
//Sandra ♥.
Nööööööt!!
Jag: Aaaa.
Tjejen i telefon: Hej, jag ringer från biblioteket i Härnösand.
Jag: Hej!
Tjejen: Har du varit hos oss och kopierat idag?
Jag: Ja, hur vet du det?
Tjejen: Du har glömt orginalet i kopiatorn.
Jag: (skrattar till lite) Ja, jag blir inte ens förvånad.
Typiskt mig. Jag tog en kopia för att jag ska lämna ett av papprerna till en av mina lärare imorgon.
Jag och Elin 30/4 -09.
// Sandra ♥.
Minnet börjar svika.
Dagen gick extremt fort, vet inte vart tiden sprang iväg någonstans. Spelade en massa roliga spel med barnen, och jag kan ju tala om om att jag ständigt förlorar på Memory. Mitt minne sviker mig hela tiden. När vi var ute satt jag i sandlådan och bakade tårtor med pojkarna, riktigt goda blev dom. Vi byggde ett slott också, och vi hade många krokodiler som vaktade så inga bovar skulle kunna ta sig in. Och för att krokodilerna alltid skulle vara friska och starka fick dom äta hundben =).
Sedan kom jag hem, var superhungrig så jag tog mig en yoghurt. Men vad gör jag då? Jo, jag spiller ut den över hela mig och halva soffan. Jag lyckas då med allting.
Efter det gick jag och mötte Jens, vi gick på ICA för att handla mat. Jag tog med mig lappen där jag ansökt om ett nytt ICA-kort i och med att jag tappade bort mitt förra (som jag nu hittat). När vi kommer till Jens ringer telefonen, jag svarar och hör att det är från ICA. Då har jag ju glömt att fylla i vad jag vill ha kortet till. Bara bonus, eller mer. Mer säger jag. När jag lägger på hör jag i huvudet vad jag svarade. Jag ska ju BARA ha bonus, så då tänkte jag ringa upp. Men då ringer dom igen. Jag har inte fyllt i namnteckning eller datum heller. Så jag gick ner och fyllde i. MEN jag glömde passet, det måste dom ju också ha. Tur dom är van mig. Springer där 14 gånger om dagen för att jag alltid glömmer något, tror dom är hyffsat vana vid det här laget =).
Nu ska jag grejjsa med lite homework tills imorgon.
// Sandra ♥.
Fel man kan höra ibland.
Jag ringde mamma nyss och frågade vad hon gjorde, fick detta till svar: "jag har nyss hoppat av bussen". Okej, svarar jag och så fortsätter vi prata. Efter en stund säger jag: "står du fortfarande i duschen?".
Fel man kan höra ibland =).
"Bapelsin då, gubbjävel!!!".
Me in a nutshell.
Seriöst, hur dum är jag? Ibland förstår jag inte hur jag tänker... eller OM jag tänker överhuvudtaget. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hela historian är så komisk, och tragisk!
Det började med att jag fick en påminnelse på min elräkning med posten idag, på 1069 kronor. Och jag tyckte inte att det stämde, för jag vet att jag betalat elen. Jag betalar alltid mina räkningar i tid (dom som inte dras via autogiro). Är väldigt noga med det.
Jag ringer mamma och pappa för att berätta för dom. Dom säger att jag inte kan ha betalat den. Jag blir irriterad för jag VET att jag betalat den, jag minns NÄR jag betalade den. Kollade igenom mitt kontoutdrag, det stod ingenstans att jag betalat räkningen. Jag förstod ingenting. Jag minns så väl att jag betalade den, och på fakturan stod det "Betald". Varför skulle jag ha skrivit att jag betalat den, om jag nu inte hade det?
I vilket fall så åker jag och Sandra iväg på Försäkringskassan för att fixa mitt ärende, och när jag kommer hem minns jag att jag skrev ett inlägg här i bloggen i februari att min dag startade med två räkningar att betala. En till e-on och en till Bokus.
Jag letade fram inlägget för att kolla vilket datum det var, den 25 februari. HA! tänkte jag för mig själv, tji fick ni... jag har betalat den. Ringde mamma och läste upp inlägget för henne, hon sa att jag skulle ringa banken för att undersöka problemet.
Så jag gjorde det. Fick prata med en riktigt trevlig tjej. Jag berättade att jag registrerat en räkning till e-on den 25 februari, men att jag nu fått en påminnelse om att jag inte betalat den, även fast att jag vet att jag har det. Så säger hon: "ja, du har registrerat den... MEN du har registrerat räkningen från ditt konto där du inte hade några pengar, inte från kontot där du hade pengar". Min första tanke är WHAT?! Näe, det kan inte stämma. Jag frågade om jag gjort samma sak med räkningen till Bokus, eftersom jag betalade dom samtidigt, skulle inte vara roligt att få en påminnelse därifrån också. Så säger hon: "näe, den betalade du från kontot du hade pengar på". Mitt svar till henne var, efter några sekunders tystnad: "Va? Skämtar du? Hur dum är jag då? Har jag först betalat en räkning från det konto jag har pengar på, och sen gått in där jag inte har några pengar och betalat den andra där?". Hon fnissade lite och svarade ja. Jag frågade henne av vilken anledning jag gjort så, vilket hon såklart inte kunde svara på. Men jag tyckte bara att det var riktigt, riktigt knasigt. Hur tänkte jag? Vad höll jag på med?!
Vi fortsatte prata på i 10 minuter till ungefär, jag är ju en pratkvarn så jag kunde inte sluta prata. Men hon skrattade, så det gick tydligen ingen nöd på henne. Sedan sa hon att hon kunde ändra på banken att jag blev "student" och slipper då betala årsavgiften av mitt bankomatkort. Hoppas jag får en liten slant tillbaka för detta år då =).
Men alltså, hur dumt var inte det här då? Klantigt. Men som rubriken lyder, det är jag i ett nötskal. Nog för att jag alltid betalar mina räkningar i tid och så, men jag gör rätt knasiga saker. Så egentligen ska jag ju inte bli förvånad över att detta har hänt. Förstår bara inte varför jag gick in på kontot där jag inte hade några pengar och betalade en räkning, där hade jag väl ändå ingenting att göra =).
Det är sådana här grejer som gör mig till en "Mojjan", jag förstår verkligen mina kamrater. Men det är bara idag jag erkänner det... imorgon tar jag tillbaka det.
Ha en superbra fredag!
