... ni kommer inte tro att det är sant.

I gårkväll klockan 22 åkte jag och Sebastian från Timrå. Målet var Kristianstad i Skåne (Sebastian och Elin ska flytta dit för att plugga). Egentligen skulle vi ha åkt redan vid 19 tiden, men Elins bil (som vi skulle ta) var på verkstaden och drog ut på tiden. Hjullagret skulle bytas. Elin skulle också ner till Kristianstad, fast med tåg klockan 23.25.

Efter lite strul med bilen kom vi i alla fall iväg med en FULLPACKAD bil. Det var Sebastians packning, Elins packning och min packning plus lite grejer dom skulle ha i sina lägenheter. Två timmar senare, alltså klockan 00 på natten, när vi är i Tönnebro ringer Elin. HON HAR MISSAT TÅGET!! Det är inte sant tänkte vi... men det var det. Vi bestämde oss för att vänta i Tönnebro så skulle hennes mamma köra henne dit. Men vi ändrade planerna och körde tillbaka till Söderhamn för att möta Elin där. Vid 01.30 kom hon. För att hon och hennes resväska skulle få plats var det bara att packa ur lite grejer, som sedan fick följa Elins mamma tillbaka till Timrå igen. Sedan var det raka spåret till Stockholm, så hon kunde kliva på tåget där istället. Hon hade en tid att passa i Kristianstad så det var säkrare att hon tog tåget än att åka bil med oss.

Efter många om och men inne i Stockholm (där man verkligen inte ska köra bil) kom vi fram till tågstationen. Men... sedan skulle jag och Sebastian ta oss ut därifrån också, och fortsätta våran resa mot Kristianstad. Och på väg ut från Stockholm lät det ungefär så här:

Sebastian: - Var det här vi åkte?
Jag: - Jag vet inte! Jag minns inte.
Sebastian: - Här då? Har vi åkt här?
Jag: - ... jag vet inte!
Sebastian: - Men här då? Visst var det här vi åkte?
Jag: - JAG VET INTE!

Och efter att ha kört rött genom en fyrvägskorsning kom vi ut från Stockholm. Var förstås inte meningen, men man vet ju inte hur man ska köra där.

Vi hade en GPS i bilen så att vi skulle veta hur vi skulle köra. Men fungerade den då?! Nej, givetvis inte. I och för sig kanske vi hade liiiite med saken att göra. Istället för att stoppa strömsladden i det rätta uttaget så stoppade vi det i uttaget som är till för hörlurar. Sladden lossnade flera gånger så vi fick stoppa tillbaka den, men dumma som vi är så förstod vi inte att det var fel uttag. SUCK! Efter ett tag tog det slut på batteri, och vi fick inte igång den på några timmar. Och när vi väl fick igång den så var det inte våran bil den visade, utan en annans. Så vi fick följa en annan bil på dennes resa på Sveriges vägar.

Det gick bra i alla fall, vi kom till Kristianstad, MEN vi hittade inte in till själva centrum. Efter att ha åkt fram och tillbaka i lite mer än en timme kom vi fram. Ringde Elin som redan var i lägenheten och hon guidade oss till Högskolan, som ligger rätt nära hennes lägenhet. DÅ SMÄLLER DET! En olycka händer. Orkar inte gå in på detaljer, men durken under motorn som innehåller olja går sönder. All olja rann ut. Bilen går inte att köra!







Sebastian ringer Elin och säger att han har en dålig nyhet, han har kvaddat bilen. Elin kommer till skolan där vi befinner oss. Vi bestämmer oss för att ta saken i egna händer. Vi bestämmer oss för att rulla bilen hem till Elin. Sagt och gjort. Resultatet var att vi blev sjöblöt i svett.

Vi tar in packningen i lägenheten, sätter oss ner och försöker komma på vad vi ska göra. Ut och leta en verkstad! Den enda vi hittade här i närheten var verkstaden på Preem, där hade dom inte tid förrän i Augusti. Och priset på att laga detta gick på ungefär 2000 - 4000 kronor plus arbetet dom måste lägga ner på det. UNDERBART! Dom sa att det skulle ligga en verkstad en bit bort från Preem också, men den hittade vi inte. Även fast att vi gick 20 varv ungefär.

Hur vi ska lösa detta vet vi inte. Så sjukt alltihopa! Ikväll ska vi eventuellt gå iväg och sätta oss på en uteservering och dricka öl. Fint väder här!

Men först ser det ut som om vi ska sova en stund. Och sova kan man göra på det här viset, som Elin gör:



Ha en trevlig kväll!



// Sandra ♥.